Tjänster, skogsbruk, industri och järnbrytning är fyra viktiga grenar i svenskt näringsliv. Tjänster, kontra varor, utgör idag den största delen av landets BNP, men bransch för bransch, så är gruv- och tillverkningsindustrin den största näringen.

Det generella företagsklimatet

Många skulle säga, generellt, att företagsklimatet i Sverige är gott. Samtidigt finns det många röster som kan peka på en rad olika punkter som gör att det svenska företagsklimatet kan förbättras. Hög moms och marginalskatt är något som många entreprenörer har haft synpunkter på. Vissa politiska partier talar också om att det är riskfyllt och dyrt för en arbetsgivare att anställa. Arbetsgivaravgiften uppgår idag till över 30 %, och reglerna kring uppsägning är många, och uppfattas av en del arbetsgivare som krångliga. Andra politiska partier är snarare intresserade av att förstärka dessa regler, kanske främst i syfte att göra det tryggare att ha en anställning.

Reglerna har effekt. I Sverige eller Europa finns inget nytt storbolag i paritet med amerikanska Google, Microsoft eller Facebook, trots en större befolkning. Ett av Sveriges största företag, Spotify, har vid flera tillfällen påpekat att Sverige förlorar sin globala konkurrenskraft.

Kommunala insatser och organisationer

Landets kommuner gör insatser för att främja svenskt näringsliv på lokal nivå. Dessutom finns det en rad olika organisationer som stöttar innovatörer och nya entreprenörer med rådgivning och stipendier. Exempel på aktörer som kan hjälpa till är som följer:

• Kommunen. Kan till exempel hjälpa till med att träffa en finansiär.
• Arbetsförmedlingen. Ger i vissa fall ekonomiskt stöd för nya entreprenörer.
• Länsstyrelsen. Kan ge företagsstöd och projektmedel till stödområden.
• Nyföretagarcentrum. Finns över hela landet och erbjuder rådgivning till nya entreprenörer.

Tjänster en allt större del av landets BNP

Sveriges BNP (bruttonationalprodukt) utgörs till 70 procent av tjänster, snarare än varor. Ungefär fyra femtedelar av BNP kommer från privata företag, medan den resterande femtedelen kommer från offentlig sektor. Exempel på offentliga aktörer är försvaret, skolan, polisen och vården.

Enligt SCB är det fördelat på följande sätt:

• 16 % kommer från gruv- och tillverkningsindustrin.
• 14 % kommer från kommunala myndigheter.
• 13 % från övriga branscher.
• 11 % från handel.
• 10 % från företagstjänster.
• 9 % från fastighetsverksamhet.
• 7 % från informations- och kommunikationstjänster.
• 6 % från byggverksamhet.
• 6 % från statliga myndigheter.
• 4 % från transport.
• 4 % från bank och försäkring.

Arbetskraftsbrist – och arbetslöshet?

Under ett antal år har det varit högt tryck på den svenska arbetsmarknaden. Arbetsgivare inom svenskt näringsliv har vittnat om att det är svårt att hitta kompetens och personal som kan tillsätta företagets lediga positioner. Trots detta har arbetslösheten i landet ökat, och Arbetsförmedlingen gör bedömningen att den kommer att uppgå till 6,7 procent år 2020.